Igår vaknade jag med ben som värkte från svank ner till vad så det var bara att vara hemma och hålla sig still. Idag är det något bättre men beslutar mig för att stanna hemma och vila ordentligt. Sabla ben att förstöra för mig men har man en höftsjukdom så har man, bara gilla läget med det.
Det som är fantastiskt är alla fina människor som jag har runt omkring mig, som kommer med lunch och tidning, middag, melon och skickar styrkekramar till höger och vänster. Vilken tur jag har och vilket rikt liv jag lever. Tack alla fina för att ni finns!
❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar