Nu så

Jaha, nu ligger jag här, i min sjukhussäng, i mitt rum, på sjukan, fick ett eget, skönt.

Kom upp idag på eftermiddagen och fick beskedet - läkaren är sjuk... "men det blir eventuellt en annan läkare, mer vet vi inte, vi får hoppas". Känslan jag fick då är obeskrivlig. Efter ca en och halv timme kommer systern tillbaka och berättar att det blir av och jag blir först ut. 7.30 ska jag rullas ner på operation och innan det ska jag duschas och skrubbas, få kateter och förberedelse för dropp. Jag ska även fasta från 00 i natt, känner mig redan hungrig, hur ska det gå? :)

Har precis duschat med en speciell tvål, ska göra det ikväll igen vid 22-tiden och sen imorgonbitti, bort med alla basilusker. Jag har fått tagit på mig kläder som får mig att skratta åt mig själv, jösses säger jag bara, jag ser inte klok ut, tur att Mr Grey inte är här... Trosorna är... ja vad är de?

Vet inte riktigt hur jag ska beskriva hur jag känner just nu. Är nervös, pirrig, lite rädd, orolig, förväntansfull, lättad, glad, tacksam... Jag vill springa iväg, jag vill gå ur mig själv och bara få slippa göra detta. Jag vill vara på en strand i Thailand, i min säng med barnen läsandes en bok, på bio med popcorn, i soffan med maken med Sons of Anarchy på teven... Jag vill vara här, jag vill få det gjort, jag längtar och ser fram emot att få komma hem, då är det värsta över.

Här är jag... äntligen, vad läskigt!